freaksaraa

jag är så trött på mitt liv, jag är så trött på människor och jag är som tröttast på samhället och dess lakejer..
jag är så trött på mig själv som hoppas på saker och bygger upp förhoppningar som sedan går helt i jävla krash och jag hatar mig själv som fan som bryter ihop för minsta lilla motgång.
jag är så trött på allt. så jävla less på livet.
idag har varit en riktig dag då tankarna gått mot en stark längtan till döden.

ibland så hatar jag att jag är stark. jag är för stark för att göra slut på eländet.
och det är det som gör att jag blir ännumer förbannad, för det är ÄNNU mer motgångar.

jag hatar också ibland, typ som idag att jag en stabil familj som jag älskar.
annars hade jag blivit precis som alla andra i ungdomar i hedemora, nergådda i knarkträsket.
man är ju bra jävla sugen att försvinna in i dimman i några år.