displaced

usch vad dåligt humör jag vart på! tokigt hur påverkad man kan bli över en person som inte ens är på riktigt, eller irl åtminstone. men det är som det är, jag är ju som jag är och alla vet hur jag är, iaf mina närmaste ^^

daniel märkte mitt humör och drog igång skype och spelade och sjöng för mig, och jag bara låg under mitt täcke och njöt. då vart jag på lite bättre humör iaf :)

är man depp så är azure ray mycket bra musik btw. lugnt och sansat, nästan harmoniskt ^^
ett tips för er som behöver musik att gråta ut till ;)

ibland älskar jag min envishet. ibland hatar jag den.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0